En lång väntan.
En lång väntan. En stor längtan. Japp så känner jag nu. Jag får sitta här och väntar tills jag får svar på mitt prov för att set kunna planera in helgen. En lång väntan. En stor längtan.
Kommer det vara jobb eller ligga hemma i karantän? Vilket jag inte vet idag men var ska jag göra.
Jag har jo ett stort mål att göra OM mitt prov är negativt och jag får åka till jobbet. Men kan inte planera vilket jag hatar.

Idag kommer jag bara sitta känns det som. Då jag inte kan gör så mycket. Om jag inte fått svar idag kommer jag ändå gå ut i skogen imorgon. Jag kan inte sitta inne hela tiden. Att gå i skogen är INTE att vara ut bland folk och exponera dem för eventuell smitta. Man kan inte bara sitta inne om man är smittad för det bår inte hälsan bra av.
Längtar faktiskt
Jag vill bara in och jobba för jag längtar faktiskt efter de. Då jag gillar mitt jobb även om det kan vara ansträngande haha men det är alla jobb liksom.

Livet i säg en ansträngande och jag gillar utmaningen som jag får på mitt jobb. Då jag hela tiden möter på olika sjukdomar och jag måste lära mig mer om dem samt de olika förhållningarna till hur man gör med dem.

Något som jag känner mig trygg i att kunna göra. Sen är jo utmaningar att man kan tolka saker och ting olika för att det finns ingen klarhet eller tydligt på visa av sakerna. Då kan jag lugnt säga är mer utmanade än själv sjukdomen haha.

Sen är sällskapet på jobbet helt underbart. Även om man inte alltid har en 100% bra dag så är det ändå roligt på jobbet då man alltid har bra sällskap.
Hälsa är inte bara fysiskt

För mig är mental/psykisk hälsa jätteviktig. Jag får vi fysiska genom all motion på jobbet hahaha.
Men skogen är så otroligt viktigt för mig. Att kunna ta en kravlös promenad där jag kan låta min själ får återhämta sig. Av naturens underbara krafter, jag kan inte beskriva vad det gör med mig eller för mig.

Jag älskar att gå där och har man underbart sällskap med sig är det bättre. Men det är inte alltid man har det haha. Och då menar jag inte att det behöver vara av en människa. Ibland så har det hänt att jag har haft sällskap av en fågel.
En lång väntan.
Är det något som du längtar efter eller har en väntan på?

Hur känner du med att vårt samhälle har öppnat upp nu helt och fullt?
Tror du att smittan kan minska eller att den kommer spridas som en eld?

En lång väntan.
En lång väntan. En stor längtan. Japp så känner jag nu. Jag får sitta här och väntar tills jag får svar på mitt prov för att set kunna planera in helgen. En lång väntan. En stor längtan.
Kommer det vara jobb eller ligga hemma i karantän? Vilket jag inte vet idag men var ska jag göra.
Jag har jo ett stort mål att göra OM mitt prov är negativt och jag får åka till jobbet. Men kan inte planera vilket jag hatar.

Idag kommer jag bara sitta känns det som. Då jag inte kan gör så mycket. Om jag inte fått svar idag kommer jag ändå gå ut i skogen imorgon. Jag kan inte sitta inne hela tiden. Att gå i skogen är INTE att vara ut bland folk och exponera dem för eventuell smitta. Man kan inte bara sitta inne om man är smittad för det bår inte hälsan bra av.
Längtar faktiskt
Jag vill bara in och jobba för jag längtar faktiskt efter de. Då jag gillar mitt jobb även om det kan vara ansträngande haha men det är alla jobb liksom.

Livet i säg en ansträngande och jag gillar utmaningen som jag får på mitt jobb. Då jag hela tiden möter på olika sjukdomar och jag måste lära mig mer om dem samt de olika förhållningarna till hur man gör med dem.

Något som jag känner mig trygg i att kunna göra. Sen är jo utmaningar att man kan tolka saker och ting olika för att det finns ingen klarhet eller tydligt på visa av sakerna. Då kan jag lugnt säga är mer utmanade än själv sjukdomen haha.

Sen är sällskapet på jobbet helt underbart. Även om man inte alltid har en 100% bra dag så är det ändå roligt på jobbet då man alltid har bra sällskap.
Hälsa är inte bara fysiskt

För mig är mental/psykisk hälsa jätteviktig. Jag får vi fysiska genom all motion på jobbet hahaha.
Men skogen är så otroligt viktigt för mig. Att kunna ta en kravlös promenad där jag kan låta min själ får återhämta sig. Av naturens underbara krafter, jag kan inte beskriva vad det gör med mig eller för mig.

Jag älskar att gå där och har man underbart sällskap med sig är det bättre. Men det är inte alltid man har det haha. Och då menar jag inte att det behöver vara av en människa. Ibland så har det hänt att jag har haft sällskap av en fågel.
En lång väntan.
Är det något som du längtar efter eller har en väntan på?

Hur känner du med att vårt samhälle har öppnat upp nu helt och fullt?
Tror du att smittan kan minska eller att den kommer spridas som en eld?

Håll huvudet ovanför ytan
Håll huvudet ovanför ytan är inte alltid så lätt. Speciellt inte när man fastnar i sina egna tankar.
Känns som någon slår undan benen på en och all ork bara försvinner. Man förstår hålla huvudet högt.

Men när man inser att jo mer man försöker jo mer sjunker man. Känslan av att något drar ner dig hela tiden. Den är jobbig och skrämmande men ändå så kämpar man emot den för man vill inte drunkna.
Men kommer du verkligen drunkna om du ger efter?
Kampen är inte lätt
Kampen mot psykisk ohälsa är så olika. Någon eller några kämpar kanske med självskadetankar och beteende. Medan andra kämpar med simpla saker som att komma ur sängen eller att ta en dusch.

Ingen var hur den andras kamp ser ut. Men framför allt INGEN kamp är den andra lik. Inom psykisk ohälsa finns det inget "skolexemplar" eller någon som man kan läsa sig till i en bok. Utan man måste jobba med att kartlägga varje symtom och sen hitta komponenter i en symfoni. Kan man inte det då kan faktiskt det bli riktigt farligt eller som i mitt fall "ospecificerad personlighetsstörning". För mig så hade jag hellre tagit en dödsdom än den diagnosen. Då jag kan inte specifikt säga att idag mår jag så här för denna anledning. Utan det är hela tiden "mår jag så här för min depression eller är det för den fobiska PD/PS" Det är jättejobbigt. Då jag kan inte sätta fingret på varför och då kan jag inte fokusera på hur.
Svenska psykiatrisk hjälp
Nu kommer jag röra ett område som få gillar. Psykiatrin i Sverige.

Ja den är bra OM man får rätt hjälp. Jag sökte här uppe vinter 2015 efter branden vi var med om. Jag träffade en underbar läkare som var specialist på PTSD och PS (Personlighetssyndrom). Hon visste exakt hur hon skulle ta fram olika hjälpmedel tex kontakt med psykolog, mediciner, vad vi skulle jobba på mer än andra saker.

Men hon insåg att hennes kunskap inte var uppskattad inom öppenvården och byte till rätt psykiatrin. Där hon vad jag vet jobbar kvar än. Jag kommer aldrig få sådan bra hjälp som jag fick av henne. Men hon gjorde för "mycket väsen" av sig och det uppskattades inte.
När jag hade hennes fick jag faktiskt hjälp av min psykolog. Något som jag inte fick senare och det orsakade även att jag lämnade in klagomål om psykologen och krävde byte till min Arbetsterapeut. En person som förstå vad jag går igenom och mina svårigheter.
Men det har också kostar min hälsa mycket. Idag har jag en annan läkare som faktiskt tar och ringer mig i stället för att skriva ut mediciner. Hon har en dialog med mig där jag är med i min vård av dem. En läkare som förstå att jag söker mig utanför dom för min ADHD utredning.

Svenska psykiatri är färgade av våra diagnoser och skiter i personen bakom diagnosens namn.

Håll huvudet ovanför ytan
Mitt tips till dig som kämpar.
Det är okej att släppa taget du kommer inte drunkna fast det känns så.
Men släpp att gnistan. För den bär med sig hoppet. Det hoppet som du kämpar för.

Du behöver lugn och ro. Inte fysiskt runt dig utan inre. Du behöver vara med människor som ser dig och förstår dig. Dom kommer inte förstå vad du går igenom men dom kan hjälpa dig att kämpa. Gör det som gör dig glad. Jag menar inte skratta och hoppa. Utan det som värmer din insida och det som gör dig glad på insidan. Om du älskar läsa en bok men orkar inte läsa hela. Lär 5 sidor. Det är 5 bra sidor.

Glöm inte att du ALDRIG är ensam men din kamp. Om vi kan hjälpa varandra så kan vi tillsammans bli starka. En dag orkar inte du men då kanske jag orkar.