Idag sitter man här med båda barnen hemma. Igår var jag i skolan och gubben var hemma med barnen då den stora busan hade feber 38,5 och den lilla busan hade en förhöjd temp på 37,5.
Dock är båda utan feber idag men vi håller oss hemma. Vill inte riskera något.
Så här sitter jag med båda hemma. Min tanke för promenad och så det blir inte så alls.
Men får ta det här hemma vid ist.

Igår var vi på skolan för ergonomi. På rasten var vi ett gäng som gick till caféet för att köpa kaffe/chailatte.
Där och då hände en olycka. En cyklist körde in i baken på en färdtjänst bil.
Vi sprang dit direkt och började jobba med han. Kan jo säga att det inte var en vacker syn alls.

En kompis ringde 112. En assisterade medans jag och en jobbade med att lägga tryck på såren. När jag bedömde att hon hade kolla på kollade jag föraren och informerade spårvagnen. Men det var så mycket folk helt i onödan.

Ingen vacker syn men han var talförd när ambulansen kom och vi gick till skolan för att fortsätta vår lektion.
Men det har tagit oss olika hårt kan jag säga. För mig är trigger ljudet av explosionen av glaset på färdtjänst bilen. För någon annan var det allt blod och vad som hände.

Kom hem och kramade samt pussade gubben och barnen.
Fick pausa och bara ta in vad som hade hänt. Då det slog mig i bilen på vägen hem.

Men kan jo säga att INGET kan ta bort känslan av att ha barn som kommer och pussas med en och sen en Simba som är med en. Jag har inte känt en sån lättnad när han kryper upp till mig och bara är med mig där och då. Hans leka nos som kommer och pussar på en.
Hans huvud som stöter under min han för att han vill bli klappad.

Ja, ni förstår nu. Och sen orden ”mamma var är du” gör jo att hjärtat smälter.

Madde

En mamma som skriver om föräldrar livet med NPF diagnoser och hur min vardag är. Här får du följa med hur min vardag är och hur mina NPF-diagnoser påverkar mig 🙂

0 kommentarer

  1. Lätsom en väldigt omtumlande onsdag för din del, men bra att du kunde hjälpa till. Men är alltid chockande när olyckor händer eftersom man inte är beredd på det. Bra att ha familj och barn och husdjur att komma hem och lugna ner sig hos efter omskakande händelser

  2. Det måste vara jobbigt att se och uppleva den olyckan. Jag kan tänka mig att det tog hårt på er. Det är så tråkigt med alla sjukdomar som går nu. Hoppas att barnen blir friska snart

  3. Det är läskigt när man blir en del av sådant där. Trauman kan komma efteråt också, alltså att man är helt lugn först och sedan efter veckor blir skärrad. Skönt att ni fanns där vid olyckan. Rätt personer på rätt plats.

  4. Det är läskigt när man blir en del av sådant där. Trauman kan komma efteråt också, alltså att man är helt lugn först och sedan efter veckor blir skärrad. Skönt att ni fanns där vid olyckan. Rätt personer på rätt plats.

  5. Vilken tur ändå att ni kände er tillräckligt säkra för att agera och hjälpa till i olyckan! Ofta hinner man inte tänka utan allt kommer sedan, så skönt att du har din familj som hjälpte dig att känna dig bättre.

  6. Vilken tur att ni var där då och kuynde agera, vilken actionfylld lektion kan man säga. Förstår att det var otäckt, samt som du säger man hanterar det på olika vis och förstår att kraschljudet var läskgt.

  7. Fy vad otäckt med olyckan! Har ingen aning om hur jag skulle reagera i en sådan situation… Har insett att jag har blivit mer känslig för blod sedan jag blev mamma.

Kommentera

%d bloggare gillar detta: