Att leva med funktionshinder

God eftermiddag fina läsare

Alla har vi något som förstör vår vardag. Det kan vara en funktionshinder som vi inte ens har sökt hjälp för eller ens tänk på innan.

Jag lider av något AvPD mer känd som Fobisk Personlighetssyndrom.
Det betyder att jag är rädd för väldigt mycket och även för totalt ologiska saker. Med detta så har jag GAD och ospecificerad personlighetssyndrom. Alltså att man kan fylla kriterier för många olika personlighetssyndrom.

Man kan ha fobisk personlighetssyndrom och verkligen lida av det då det styr ens vardag. Men man kan dölja det så att när man har människor eller tex barnen i närheten så märks det inte.
Men det slår mig på insidan istället.

Funktionshinder identifierar inte mig

Ett funktionshinder identifierar inte mig som person och hur jag är som mamma.
Det förklara mina svagheter och vad jag är mindre bra på. Men det säger inget om hur stark jag är eller hur grym jag är som person.

Jag har fått höra otroligt hemska och tråkiga saker när jag tidigare har öppnat upp mig om mitt funktionshinder. Något som faktiskt många i min närhet blir väldigt chockad över.
En del funktionshinder ser man redan som barn men då har ingen vuxen haft kunskapen att observera det. Nu ser man hur kunskapen brister i dom olika årtiondena som man har sett.

Jag har blivit dömd för mina funktionshinder. Jag har blivit dömd för hur min föräldrar roll kan påverkas av mitt funktionshinder.

Men min föräldrar roll gör bara mig starkare att jag verkligen vill "över vinna" min fobi och att jag vill kunna leva det normala. Men vad är normalt idag?

En bekant sa en fin sak en gång. "Ett funktionshinder kommer aldrig kunna säga hur du blir som förälder. Ditt funktionshinder kan aldrig identifiera dig som person. Men det kan förklara för dig varför du har svårare för vissa saker."

Och så är det. Idag på mitt prov sa jag till min lärare.

"Jag som USK får ALDRIG ifråga sätta min brukare/patients intigriter eller som individ. Men jag kan ifråga sätta den handling. Jag som USK ska hjälpa min vårdtagare att hitta ett sätt som funkar för den utan att den ska behöva ifråga sätta sig själv som individ."

Detta gäller även mot mig. Döm inte mig som individ för att jag har en funktionshinder. Du får gärna döma min handling EFTER du har sett mig i arbete. Men innan dess så får du inte göra det.


Gillar

Kommentarer

fighterwomen85
fighterwomen85,

Ett jättebra inlägg 😊. Jag kan känna igen mig i vad du skriver om i det här inlägget.

Just det att personer ser Mitt funtionshinder inte mig som person.


”Man är inte sitt funtionsvariation. Man bara har det”. Din vän hade med en bra grej om Funtionsvariation 😊.

Det är jättestarkt att du vågar öppna upp dig igen om din funtionshinder. Det måste pratas om det! För att det inte ska vara skamligt att ha det. Att det inte ska finnas försommar om det. Man ska va stolt! 😊♥️

Kram vännen❣️

nouw.com/fighterwomen85

Vilken bra och talande text.

Kram Kajsa

www.bland-kastruller-och-vinglas.se
Elina,

Så bra inlägg! Ingen ska dömas för funktionshinder de har, det är precis som du säger - det identifierar inte personen även om det är en del i personens liv.

detkaosvikallarvardag.com
Diana Saelöen ,

Jag är av den uppfattningen att vi ska vara väldigt försiktiga att döma över huvudtaget, många av oss - inklusive jag själv - har funktionshinder som inte märks utåt eftersom man, som du säger, döljer dem utåt. Sonene har flera funktionshinder men han omfamnar dem rätt så bra och hävdar bestämt att normal är det värsta man kan kalla honom. Ja hans funktionshinder hindrar honom i mycket och skrämmer honom i annat , men de ger också honom möjlighet att utvecklas otrolig mycket

nouw.com/fibrolivet
Fnulan,

Jag driver ett företag med personlig assistans så jag förstår verkligen det du skriver. Det är många av mina brukares vardag,,, Tack för att du lyfter ämnet

www.fnulan.se
Marie,

Jag har precis kursen innan och kursen innan det läst om funktionshinder i vardagen och olika slags varianter. Det är ju inget hinder egentligen bara man hittar rätt metoder och hjälpmedel för det och får den hjälp man behöver.

sweetwordsbymirre.com
Popprinsessan
Popprinsessan,

Precis som Diana skriver tycker jag att man ska vara försiktig med att döma andra - det är så mycket vi inte vet om varandra. Det behöver inte vara funktionshinder, utan bara saker man varit med om. Tyvärr tror jag att vissa har väldigt lätt för att döma andra.

nouw.com/popprinsessan
Michelle ,

Kände igen mig lite det där att man inte visar utåt att man inte mår bra men ibland som igår kom tårarna och det är ok att visa känslor. Vi människor måste det för att orka det o kunna leva med sin vardag. Livet är inte perfekt

michellefrandell.blogg.se
Lexochlogan
Lexochlogan,

Håller med om att det absolut inte identifierar en men det kan vara till hjälp att både själv förstå och för andra. Men det är olyckligt tycker jag att du får kritik för att du öppnar upp dig.

nouw.com/lexochlogan
AngelicaElversson
AngelicaElversson,

Så klokt och bra inlägg! Ett funktionshinder har man, det är man inte. Så viktigt att förstå. Oavsett funktionshinder, så märker man om man klarar föräldrarollen och man märker om man behöver stöd. Starkt av dig att kämpa så som du gör! Och ännu en gång, så bra inlägg, så starkt av dig! Kram!

nouw.com/angelicaelversson