Det få personer vet

För 1 månad sen så sa jag nytt år nya möjligheter och saker kommer ändras.

Haha det kan man lugnt säga. Jag plugga Medicin 2, Psykologi 1på 5 veckor :O

Sen där på har jag akutsjukvård OCH min svenska. Som om det inte räcker så har jag gymnasiearbete som ska lämnas in. Vi har APL som kommer här i veckan 12.

Mitt i detta planerar vi lägenhetsbyte OCH jag ska hjälpa några av min klasskompisar att klara av skolan. Tror ni att jag har mycket och göra?

Jag trivs. Det är skönt att hjälpa andra och inte nog med det utan jag måste ändå vänja mig. Jag gillar att håller på med mina studier. Imorgon har jag muntligt om tarmsjukdomar och skador tex Magsår och sånt. Sen ska jag till läkaren då har jag konstant huvudvärk.

Nej det är inte stress och nej det är inte att jag har mycket att göra. För sätter jag sidan till så blir jag klar med det snabbare ist för att sjuka det framför mig.

Jag vill börja med att berätta en sak för er.

När jag väntade min stora flicka hörde jag alltid 2 hjärtljud fram till ca vecka 15 typ.
Jag kände rörelse redan vecka 13 och det var inte som med sonen eller den minsta.

I vecka 16 så fick jag en kniv skarp smärt i magen och jag gick och la mig. Efter en stund så kände loppan sparka och jag hade inte mer ont.

Jag snackade med min BM och att jag har hela tiden varit 100 på att jag hade tvillingar och skam den som ger sig. Jag har väntat tvillingar. Men i tidigt skede förlorade vi Alva.
Alva är någon som Lea prata mycket om och ofta.

Ni kan tänka er känslan ner ert barn står och är ledsen. Du kramar henne/han hårt och tröstar allt du kan. När du känner du någon kramar din bak ifrån så som barn gör och ditt barn säger " mamma *Tvillingens namn* kramar dig bak ifrån för han/hon är också ledsen"

Du känner det men du kan inte fysiskt krama ditt andra barn.

Den känslan känner jag varje dag. Varje gång blir jag lika ledsen och tårarna rinner ner för min kind på samma sätt som dom gör nu när jag skriver om detta.

Du ser världen med andra ögon än dina egna
Du känner allt på ett annat sätt än andra.

I din syster lever du,
Det hon ser det ser du.

Även om vi inte ser dig,
Ser du oss.

Även om vi inte känner dig,
Känner du oss.

Ditt liv fortsätter i via din syster.
Du finns i hennes hjärta och där lever du.

Det går inte en dag utan att jag tänker på dig.
Jag känner din hand i min varje dag,
När jag hämtar dina systrar,
När jag har lämnat din lilla syster och går hem.

Jag hör ditt skratt på deras rum när dom är i skola och dagis.

Du är alltid med oss, Du kommer alltid vara med oss.
Du är här, fast vi inte ser din fysiska kropp.

Tack Alva för att du vakar över din syster,
Tack för att hon aldrig är ensam när vi inte är där.

Vi älskar dig lika mycket som om du vore här med oss i fysisk form

Gillar