För 1 månad sen

För 1 månad sen satt jag här och var super osäker på allt.
Jag visste om att jag hade min kunskap inom vården men att veta var man hör hemma det är svårare.

Många hade sat till mig när jag var färdig undersköterska kommer folk dra i mig för att de vill ha undersköterskor. Men än så länge hade ingen dragit i mig.

Under hela april sökte jag varje jobb jag hittade som undersköterska och nära hem. Men inte många som ens ville gå vidare.

Tills jag för 3 gången gick in och kollade på just den annonsen. Jag hade läst och velat. Men framför allt. Så var det den stora frågan inom mig.
"Kommer dem vilja ha en ny undersköterska mitt i en pandemi på IVA."

Här satt jag och trummade på mitt bord. Till slut slängde jag i väg min ansökan. Torsdagen den 6 maj. Sen på kvällen på min födelsedag.
På förmiddagen den 7 maj så plingade mobilen. De ville träffa mig :O

Idag sitter jag här. Min anda dag ledig efter jag den 24 maj började jobba.
I fredags var min första lediga dag och jag var så rastlös men även orkeslös.

När jag gick på i helgen så ville jag bara jobba jobba jobba. Nu märker jag att jag trivs.

Idag innan jag visste att jag klarade det sista. Så har jag sök in till en ny kurs på distans. Jag ska läsa upp alla min gymnasier betyg. Då jag vill läsa vidare till Sjuksköterska.

Något som jag för några månader sen spottade för och jag sa att jag INTE skulle läsa till. Men ändå så hela tiden är det just det som jag går med i tanken. Jag vill bli sjuksköterska.

Jag känner hur jag har vuxit det senaste 1,5 året.
Jag känner att jag kan klappa mig på axeln och sa till mig själv "Klara jag detta så klara jag det andra med"

Nu ska jag bara ge järnet på jobbet i 1 år innan jag vill vidare. Jag kommer inte lämna den underbar avdelningen. Men jag kommer jo se om jag kan få komma in på IVA området haha.

Gillar