Livet med grov ångest

Livet Med Grov Ångest

Ett liv som inte är mitt att leva. Ett liv som jag bara kan observera och styra men inte njuta av. Livet Med Grov Ångest.

Idag kommer jag snacka om något som är så vanligt i vårt samhälle att ingen ser signalerna på det förens det är försent.
Jag pratar om Ångest syndrom. Jag mins min första attack och den var så hemsk att jag mins den 27 år efteråt.

Min resa kan vara jätte lika någon annans men ändå så långt ifrån på samma gång.

Livet Med Grov Ångest och hur det påverkar mig i min vardag.

Inte den andra lik

En ångest attack är inte den andra lik. En ångest är inte den andras ångest lik. Symtomen är lika med utspelet skiljer sig.
Jag var 14 år och la på ett utredningshem i Lund börjar på 2000-talet. Min ansvariga handledare för mig var en medel ålders underbar kvinna som verkligen kollade utanför ”boxen/boken” och då mig som människa inte som en patiens som man skulle utredan.

Det var mitt på dagen och vi skulle äta lunch. Vilket vi gjorde och sen efter lunchen blev jag AKUT trött. Nästan som matkoma. Jag kunde inte sitta med och kolla på tv. Hela kroppen skrek på mig och jag vill springa där ifrån. Jag vill bara ute.
Dom andra tjejerna kollade konstigt på mig och jag kände mig grovt iakttagen. Nästan som att du har någon som kollar dig rakt in i ansiktet fast från sidan.

En av tjejerna sa till min ansvarige och hon kom för att prata med mig. Detta är nu vad jag har fått berättat för mig och samtidigt vad jag kände och minns.

Personalen kom och satte sig bredvid mig. Hon rörde inte mig utan började påkalla mitt uppmärksamhet där dom såg tydligt att jag inte gav respons. Personalen valde då att ta i min hand för att se min reaktion. Dom sa att det var som respons av en robort. Dom rörde mig jag blixt snabbt kollade på dom. Inte det där lugna vrida på huvudet utan från att kolla rakt fram ut i inget till att kolla hårt på dom. Där dom satt på min högra sida.

Hon berättade för mig att dom lede in mig till deras rum där dom brukar kolla tex blodtryck och så. När dom hade lett mig dit så hade jag bara gått med dom och väldigt udda sa hon.

Jag minns det som igår

När dom hade gjort alla undersökningar så fick jag lägga mig och sova lite. Efter en stund ”tror det var en kvart” så började jag känner mig rastlös, orolig, kunde inte andas och totalt flippade ut. Jag var helt wowo i huvudet.

Min ansvarige kom in på mitt rum och så här berättade hon.
” När jag kom in till dig gick du runt i cirklar och du var helt tom i blicken. När jag kramade var det som ditt hjärta skulle hoppa ur bröstkorgen och du bara grät. I samma sekund som jag tog dig i min famn började dina tårar rinna och jag såg inte en 14 åring flicka mer.

Jag kunde bara hålla om dig och vänta på att du var redo att jag släppte dig. Men det tog en lång stund och doktor Felix fick komma för att undersöka dig mer. Men det gick bra.”

Han undersökte mig och dom hade mig på observation hela dagen och under den veckan fick jag samma attacker varje dag olika tider och i olika grad. Men han utreder mig och berättade att jag led av grov ångest.

14 år gammal och jag får veta att jag har dyslexi samt lider av grov ångest. Jag behöver kolla upp vad ångest var och ALLA sa att man kommer att bli frisk av det och att det släpper när man blir vuxen ”passerar 25” om man får ångest som tonåring.

Lever ett liv som inte är mitt

Under dessa 27 åren så har jag slutat lite på människor i vit rock. Alla säger att man blir frisk från grov ångest och PTSD eller som det heter i Sverige PTSS.
Men något som jag kan säga. Jag lever med det så jag vet hur det är för mig. När någon säter till mig att man kan bli frisk från något mentalt då säger jag ”bevisa det för mig”

Nej du kan inte bli frisk från verken PTSD/PTSS eller ångest. MEN du kan ha perioder där du mår bättre och dina attacker inte är lika ofta. Men du blir ALDRIG frisk från det. Du kan medicineras för det och om du har TUR kan du bli symtom fri. Men du kommer inte bli frisk.

Psykisk ohälsa är faktiskt lite som cancer. ALLA bär på det men det är inte ALLA som får det. Du kan få det och behandlas för det. Sen blir du ”frisk” men från någon månad till några år kommer det tillbaka och oftast värre än förra gången. Men du kommer inte bli 100% frisk och kunna säga att du ALDRIG kommer få det igen.

Igår var första gånge på ca 10 år sen jag fick sån grov ångest attack att jag var tvungen att ta Attarax.Sen fick jag lägga en hand på magen och en på hjärtat och andas fönster/fyrkant. Efter ca 1 timme så somnade jag. När jag vaknade idag så mår jag fortfarande skit.

Detta är som att leva ett liv som jag styr och kan påverka samt observera. Men jag kan inte njuta av det. Det känns som att man lever ett liv som inte är mitt.

Livet Med Grov Ångest

Livet Med Grov Ångest är ingen dans på rosor. Det inte att få kallsvettningar och få hjärtklappning för att du betalar räkningar eller köper en jacka som kostar lite mer än du tänkt dig. Grov ångest är inte att du bara vill lägga dig ner och dö för att din konto på banken är tomt eller att du inte vet om du ska äta tårta idag eller inte.

Grov ångest är mer än så. Om du inte har haft det så kan du inte förstå det. Alla kommer någon gång minst 1 gång i sitt liv gå igenom ett ångest syndrom. Ingen är skonad från det. Men dom kan visa sig på olika sätt.

En lindrig ångest är inte lika hemsk som en grov ångest.

Livet Med Grov Ångest
Bild från google

0 thoughts on “Livet med grov ångest

  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Ångest och annan psykisk ohälsa är hemsk. Jag har ångest och ptsd men aldrig fått någon behandling under de sju åren jag varit diagnostiserad så ja.
    Hemskt att läsa dina upplevelser men ändå skönt att någon vågar prata om det, det är viktigt.

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Men kan lära sig strategier, och på det sättet bli ”frisk” Har varit så stressad så jag får riktiga krampanfall, tänk dig grand mal. Det försvann då jag lärde mig hantera det. Fick tre panikångest attacker på kort tid, första svimmade jag av i. Andningen jag lärt mig i Yogan hjälper mig. .

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Tack vännen för att du öppna ditt hjärta för oss lite ❤️Dela med dig av en liten del av ditt liv ❤️
    Jag får lite ångest ibland & depression. Beror på vad det är.

    Ta hand om dig vännen❣️ Kram

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Då har du lärt dig signalerna och att leva med din problematik

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Jag kan verkligen förstå att du aldrig glömmer din första ångestattack då du var 14 år. Det låter som en riktigt hemsk upplevelse. Jag har förstått att det är många som lider av ångest och alla möjliga sorters psykisk ohälsa, och är tacksam att jag är förskonad. Jag hoppas att du mår bättre snart igen.

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Fint att du delar med dig. Säkert många som behöver läsa det. Både de som själv lider av det men även den personens nära och kära.

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Livet med psykisk ohälsa överlag är fan hemskt. Vet själv hur det är 😟 Jobbigt att du minns din första attack, men väldigt starkt av dig att dela med dig! Kämpa på!!

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Det är verkligen strakt utav dig att skriva ut om ångesten. Lever personligen med mycket ångest och speciellt med min mors död. Det är verkligen skit med ångest. Skickar stora styrketankar till dig!

    Reply
  • november 30, -0001 at 12:00 f m
    Permalink

    Tack för att du delar med dig av din historia och för oss andra som inte har detta är så svårt att förstå hur ni har det i alla fall är det svårt för mig att sätta mig i er situation

    Reply

Kommentera